Tar cirka 14 dar innan alla nya pluggar kommer men det är det värt för fan va snygga de är! På bild iaf :-P En annan gång jag beställde blev jag besviken på en plugg som inte va i samma färg i verkligheten som på bilden. Men skitsamma, man måste ju våga lite. Heh..

Annars har dagen sugit pung. Klockan segade sig fram o jag låg o slöade o halvsov hos en kompis. Var o handlade lite frukost så jag klarar mig :-P o köpte salivpiller. Det är min dag i korta drag. Jätte tråkig. Imorgon planerar jag att cykla. Får se hur det blir med det. Känner inget sug nu direkt.

Bestämde mig för att sova hemma inatt. Det var länge sen och jag började känna rädsla för att gå hem, precis som förr. Så jag gick hem och hittills har det gått bra. Jag håller på med musiken på datorn och viker kläder och handdukar. Funderar på att boka tvättstugan någon dag snart för jag har vägrat tvätta här i flera månader och behöver öva på att göra det. Klara mig helt själv. Det är svårt. Jobbigt och läskigt.

Jag är fruktansvärt eftertrött på mina piller och de andra gör att jag saknar aptit. Men det gör inget för jag tror det hjälper. Jag känner mig inte lika ledsen. Eller intalar jag mig det för att det är så underbart att slippa vara hungrig jämt? Jag hoppas att vågen pekar neråt och att centimetrarna blir färre men jag vet inte om det är lycka. Jag vet snart ingenting längre, allt känns så träligt.

Idag hjälpte jag honom att köpa och sätta upp duschstång och draperi. Det blev fint. Han får det mer hemtrevligt när jag hjälper till. Han blir glad, jag blir glad. Win.

Jag är så van, har alltid levt på samma sätt. Det går inte bara att bryta sina invanda beteenden och bli en bättre människa. Jag vill men jag vet inte hur och tiden hos psykologen tog slut innan vi kom fram till hur jag ska göra. Det enda hon sa var i princip att jag ska sluta dejta folk som jag inte är kär i. Mitt svar var inte helt oväntat kanske, jag sa bara "men hur?!" hur många gånger som helst. Jag mår ju bra med de jag är med, jag är bara inte kär och tror inte att jag kan bli det heller. Jag är inte kär, alltså ska jag inte vara med folk. Men vad är kärlek, hur känns det? Jag trivs med min kompis, vi har jätte kul ihop o massa saker flyter på helt perfekt som typ att ta hand om allt i hemmet. Enkelt att få honom att göra saker. Men jag är inte kär och psykologen tror inte att jag kommer att bli det heller. Inte i honom. Men jag saknar ju honom när jag inte är med honom. Vad är det då? Om det inte är kärlek. Jag fattar inte.

Mina insomningstabletter funkar inte. Tog den vid halv tio. Fortfarande vaken.. Bykigt.

Idag är en kass dag, för mig och min stackars mobil.

Solen skiner och svetten rinner, en typisk sommardag. Har ätit kycklingsallad och druckit kaffe. Saknaden av godis och kakor är påtaglig. Jag är mer nedstämd, vet inte om det är medicinbytet eller sockermonstret det beror på. Åt iaf en påse läkerol hallon/lakrits helt själv. Dålig i magen tvåtusen. Och så köpte jag en soffa idag. Det bra väger upp det dåliga.

Det är jobbigt att börja med nya piller men står jag ut kan det kanske bli bättre. Eller sämre, men då kan jag ju byta igen.

Imorgon ska jag på kalas och det lär ju suga eftersom jag inte ska äta fet och sockrig mat. Så jag får öva på att säga nej imorgon.

Humöret är inte alls bra. Ingen energi till något. Vila och äta är ungefär det som står på schemat. Yeay. Men jag har tappat 2.5 kilogram. Alltid något.

Idag började jag och min skyddsängel med en diet. Han har gått ner flera kilogram med hjälp av den så han tyckte jag skulle försöka. Boosta viktnedgången ungefär. Trots att jag ätit enligt schemat och gått hungrig nästan hela dagen känner jag mig misslyckad. Jag tar på fläsket och undrar när jag ska lyckas. När jag ska acceptera mig för hur jag ser ut.

Imorgon ringer läkaren, då ska jag be om hjälp.

Jag sov på dagen så jag har inte varit trött den vanliga tiden jag brukar lägga mig på. Det är rätt sent nu så jag ska strax lägga mig. Tänkte bara skriva först att jag inte kom iväg på någon promenad idag och det sög appung men eftersom jag inte var trött så gjorde jag övningar efter ett schema jag hittade på nätet. Det är jobbigt med planka och armhävningar när man är tjock och totalt otränad men jag gjorde allt som stod och hoppas att jag blir sugen på att göra om det fler gånger för jag tror att det ger bra resultat på både vägning och mätning på lång sikt. Ska bara hitta motivation och tid för det. Hittar ofta på ursäkter och orkar inte. Men jag måste fan göra något aktivt nu för jag har ont i hela kroppen. Det kommer inte bli kul att vakna upp och vara fyrtio år och inse då att man skulle ha gjort något nu (när man fortfarande är ung).