Vilken oreda det är i huvudet. Jag grubblar på allt nu. Ofta tänker jag på tösen som det aldrig kommer hända nåt mer med men som jag ändå inte kan släppa helt och gå vidare. Fan. Vi ses ofta vilket emellanåt gör mig galen. Jag vill krama om henne, hålla henne. Kyssa hennes läppar en sista gång. Hon är inte intresserad av att gosa och jag kan nog inte ta det. För henne skulle jag kunna göra mycket. Jag förstår inte varför det ska vara så komplicerat. Ofta tänker jag på henne när jag har lagt mig. Tänker på allt jag ska säga till henne för att hon ska förstå att det finns en del i mig som vill prova. Se vart det skulle kunna leda. Fast hon är ganska så bestämd och jag är för rädd för att verkligen bli bränd så jag sväljer. Vill inte sabba vänskapen som är betydligt viktigare. Hon är viktig för mig, oavsett.

Finns det något läge som varken är hetero, gay eller bi? Måste man kategoriseras?