Fick ro att sitta med presenten till baby en stund nu på kvällen. Jag hoppas den blir tillräckligt bra för att ge bort. Är verkligen ingen konstnär, trots att jag ritat och målat hela mitt liv. Känns som att jag knappt klarar av att göra en streckgubbe så kanske är det dumt att ge sig på ett sådant projekt som jag gör men jag vill ge något betydelsefullt till honom för han betyder så mycket. Trist att jag inte har råd att köpa något riktigt fint till honom men ekonomin är skit sen jag började pendla till honom. Jag har knappt inte råd att leva längre. Önskar att det kunde va bättre men det kommer det bli sen. När vet jag inte men någon gång i framtiden kommer jag att ha ett arbete och kunna köpa saker utan ångest efteråt.