Idag är en jävla rutten dag. Blev lite glad när radion började spela Kjell is here med Skitarg så nu lyssnar jag på bra musik iaf.
Bs A kommer o hämtar mig halv två. Vi ska till Försäkringskassan o fixa med papper. Hon får hjälpa mig fylla i för jag kan inte själv. Orkar inte. Måste bara hitta sjukintyget. Var har jag lagt det?! Hatar att hålla ordning på papper. Hoppas jag va duktig o satte det i pärmen annars är det borta i röran.
Har precis rökt upp sista ciggen i paketet. Vet inte om jag ska köpa nya. Har verkligen inte råd att börja röka igen...

Tog en atarax förut. Säkert en timma sen. Hände inget. Fortfarande ångest. Fortfarande rädd o ledsen. Jag kunde väl fått somna iaf? Fast jag drömmer bara mardrömmar. Jag vill inte. Ingenting. Det gör bara ont. Har ätit halva burken skumtomtar redan, bara för att ha nåt att göra. Tänka på nåt annat. Fast det som gör ont, det försvinner varken av tabletter eller nåt att äta. Det bara är, hela tiden. Mitt elaka mantra kommer tillbaka. Det är inte speciellt roligt. Försökte göra nåt förut. Dansade. Jag såg i spegeln hur fettet dallrade när jag svängde på kroppen. Så jag slutade. Satte mig att spela tetris istället, men det va heller inte kul. Idag har inget varit kul. Förutom när jag lagade mat. Det var faktiskt roligt.

Får ta insomnings om en stund. Alldeles för pigg för att kunna somna på egen hand. En bidragande faktor är förmodligen nervositet. Har inte träffat psykologen på flera veckor. Måste skriva en lapp så jag minns allt jag ska berätta om. Undrar hur det kommer bli när jag berättar att jag åkt taxi, varit på krogen, varit på mellandagsrean, åkt buss, ätit på McDonald's när det va så fullt med folk att vi knappt fick nån sittplats o att jag dessutom varit lycklig. Åh, är så orolig för vad hon ska säga. O vad ska hon säga om att jag vill hoppa från balkongen o skära sönder min kropp o knarka ner mig på vad som helst bara för att slippa känna överhuvudtaget?

Orkar.inte.leva.mer

Vaknade av att telefonen ringde. Klockan ett. På dagen. Jag vet, jag är kass. Kan inte sköta mig längre. Orkar inte ens försöka. Duschade för en stund sen, det va ju bra iaf. Har tvättstugan. Nästan inget rent, så jag inviger mjukisdressen jag fick i julklapp. Tycker den sitter alldeles för tajt. Undrar om jag fick en liten storlek som pik för hur tjock jag är? Drar i tröjan hela tiden. Hoppas det är så mörkt ute så ingen ser hur fet jag är när jag går till tvättstugan.. Jag måste ner i vikt...

Fan va seg jag är här på bloggen. Har velat skriva flera gånger men jag har ändå inte orkat sätta mig o fokusera på att skriva. Gör ett kasst försök nu.

Finaste Thias åkte för en vecka sen o det har varit fruktansvärt. Natten innan han åkte grät jag floder. Jag var så rädd för hur det skulle bli när han försvunnit ur min tillvaro. Mitt i all gråt sa jag "jag vill inte att han ska lämna mig" när jag borrade in mitt huvud i Rickys armar. När Ricky gått hem pratade jag o Thias länge. Det var skönt. Det kändes inte lika fruktansvärt, men det var fortfarande jobbigt. Sorgligt på nåt sätt.

Sen han åkt från mig har jag drömt mardrömmar, sovit alldeles för mycket, varit trött o orkeslös, inte velat göra nåt. Jag bara tänker på honom. Det är så förvirrande. Jag vet inte vad jag känner för honom, ändå känns det som jag inte vill leva utan honom. Jag vet inte om det är kärlek. Starka känslor är det definitivt. Jag vill resa överallt med honom, jag vill festa med honom, se Hobbit med honom, bo med honom. Jag vet att det låter helt sjukt o knäppt. Jag kan inte rå för det. Dumma knasiga känslor...

Han är min drömprins. Han är nog allas drömprins egentligen. Om ni bara visste hur underbart fin han är mot mig. Jag förtjänar inte en så fin karl. Jag sa det till honom. Då bad han att få bevisa för mig att jag visst gör det.

Thias är helt otrolig <3

Gick hem till polarn för att dricka kaffe, nu dricker vi öl. xD Vi pratar om att gå ut på krogen ikväll. Det vore roligt men de pratar om att vi borde åka buss för det är betydligt billigare än taxi. Satan! Måste bli full. Mår illa redan. Rädd för att åka bussen o för att gå på krogen. Rädd för allt. Helvete. Vi får se vad som händer ikväll. Sista kvällen med baby.

Har fått massa presentkort o det vore roligt att få så mycket som möjligt för pengarna men jag vet inte om jag orkar knuffas på mellandagsrean. Det är inte värt det. Jag mår så dåligt ändå. Igår, på självaste julafton, la jag mig efter frukost. Vaknade nån gång vid tre på eftermiddagen. Va rätt skönt, då slapp jag en hel del ångest.

Imorn kommer en polare på besök. Det blir nog kul. Vi har inte setts på väldigt länge.

Jag sitter ensam i min lägenhet med en cider i magen o en nyöppnad öl framför mig. Jag har rakblad här intill o så har jag hävt i mig några lugnande. Jag borde duscha för jag luktar aber. Jag orkar inte. Tar det imorn, eller nåt. Vem bryr sig... Jo, jag pratade med några som jobbar med mig idag o de tycker det är trist att jag gått ner mig igen, så de vill jag ska ta det lugnt i helgen o bara tänka på mig själv. Okej okej, jag får väl göra det då.

Tar en klunk av ölen.

Funderar på om jag ska ta fler tabletter? Blanda med andra lugnande? Bah, jag vet inte. Jag vet ingenting.

Jag är så arg o besviken. På mig. På min familj. På mamma lät det som att det va konstigt att jag mår dåligt, jag som går o pratar med en psykolog. O brorsan blev jätte arg när jag sa att jag inte vill leva mer. Han skällde på mig o sa att så får du inte säga. Jag sa att jag inte ska göra det mer. Jag tror han fattade att jag ljög. Men jag blir ledsen att min familj inte finns för mig trots att jag mår dåligt. Förstår inte mamma att jag behöver kärlek?

Jag orkar inte. Jag orkar inte leva. Det finns ingen anledning. "Det blir bättre" gäller inte mig.

Jag vill inte bli inlåst, jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, eller tycka nåt om mig överhuvudtaget. Jag vill bara må bra. Vara tre år igen. Da var det nog bra. Då var mina skratt förmodligen äkta.

Känner mig smutsig. Känner alla äckliga ivriga händer som smeker min kropp o pressar isär mina ben. Jag vet att allt var mitt fel, men det betyder inte att det inte gör ont.