Jag vet inte hur jag ska kunna orka fortsätta leva ett miserabelt liv. Jag känner ingen lycka i nåt. Ingenting har nån mening. Jag är en idiot som önskar att mina föräldrar ska älska mig. Den tiden är förbi. Fyfan va jag låter som min patetiska pappa, men vad kan förväntas med sådana gener?

Medicinerna funkar inte. Jag vill fortfarande dö. Jag önskar jag inte va så rastlös, då kunde jag iaf få sova bort dagarna.

Borde gå till bolaget. Så kan jag få bli lite full.

Bet av en tand igår. Bokat tid till tandläkaren. Lär svida i plånboken.

Har Simpsons-maraton i väntan på att Internet kommer. Tar för jävla lång tid.