Jag klarar inte av förhållanden eftersom det automatiskt ställer krav på mig. Jag klarar inte av att vara ensam för jag kräver uppmärksamhet, beröring och att känna mig behövd och älskad av någon annan. Är det normalt eller är jag den enda som är så? Många utav mina förhållanden har varit utan kärlek, jag har bara velat ha någon nära. Det har gått rätt långt nu. Så långt att jag börjat klänga på en kompis. Det är nog bara en tidsfråga innan hon kommer ledsna på mig. Det här är definitivt ett problem för mig, som min psykolog kommer vilja lyssna på. Hon gillar smaskiga vardagsgrejer. Sånt som kanske inte är helt omöjligt att lösa.

På tal om min uppmärksamhet osv.. Emellanåt när jag kramas med henne så bubblar det i magen. Det blir så ibland, men det är aldrig (?) kärlek och då undrar jag vad det är? Vad är kärlek egentligen och hur vet man att man är kär? Min CM har sagt att det är när man inte vill vara utan en person. När man plötsligt börjar tänka på den och undrar vad denne gör. Kan man vara kär i flera människor samtidigt och isåfall, hur vet man vem man vill leva med då?

Jag är inte alls intresserad av att ingå ett förhållande nu på ett bra tag, speciellt eftersom det är så mycket frågetecken. Hoppas min psykolog är beredd att ge mig en massa terapitimmar till det här.

Måste sova nu så jag kommer iväg till henne imorn. Herrå

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är bara kaos. Allting är så himla fel, jag vet inte hur jag ska orka med livet. För att överhuvudtaget orka andas (jag lovar, det är så illa nu) gör jag massa dumheter. Inte törs jag tala om det för någon heller. Det blev så himla dumt allting i ...

Sitter på balkongen med en cigg och en kopp te. Solen skiner och gör höstmorgonen lite varmare. Trivs rätt bra i nuet. Så fort jag går in igen är det dags att rensa på bordet för om en timme kommer bs och utvärderar schemat. ...

Nu är det höst och jag stickar på. Nu är det ett sött hålmönster som gäller. Övar på sånt jag inte är speciellt bra på. Har lite idéer för att kanske göra ett helt eget mönster till sockor och vantar. Vore himla roligt att utveckla det enda jag är fa...

Vilken oreda det är i huvudet. Jag grubblar på allt nu. Ofta tänker jag på tösen som det aldrig kommer hända nåt mer med men som jag ändå inte kan släppa helt och gå vidare. Fan. Vi ses ofta vilket emellanåt gör mig galen. Jag vill krama om henne, hå...

Ska jag skriva om mat, motion och hälsa i allmänhet. Ska jag berätta om mina tankar om Bubbelflickan. Ska jag prata om missbruk. Eller ska jag helt enkelt bara vara tyst? ...