Antingen vet jag inte hur det är att vara kär eller så är ingen tillräckligt bra för mig. Jag hittar bara fel i allt. Det börjar med att jag accepterar allt jag egentligen inte tycker om, för i början är kramar och kyssar det enda som spelar roll. Fast när det som var spännande och mysigt lagt sig, då finns ingenting där.

Vad är det för fel? Är det inte meningen att jag ska leva med någon? Jag menar inte att jag vill ha någon nu, för nu är helt fel tid, jag trivs grymt bra som fri. Men liksom, sen då? Ska jag vara singel resten av mitt liv? Är det så det ska vara? Va konstigt. Fast, jag vill ju inte ha ett svensson-liv så det kanske ska va så då. Eller?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är bara kaos. Allting är så himla fel, jag vet inte hur jag ska orka med livet. För att överhuvudtaget orka andas (jag lovar, det är så illa nu) gör jag massa dumheter. Inte törs jag tala om det för någon heller. Det blev så himla dumt allting i ...

Sitter på balkongen med en cigg och en kopp te. Solen skiner och gör höstmorgonen lite varmare. Trivs rätt bra i nuet. Så fort jag går in igen är det dags att rensa på bordet för om en timme kommer bs och utvärderar schemat. ...

Nu är det höst och jag stickar på. Nu är det ett sött hålmönster som gäller. Övar på sånt jag inte är speciellt bra på. Har lite idéer för att kanske göra ett helt eget mönster till sockor och vantar. Vore himla roligt att utveckla det enda jag är fa...

Vilken oreda det är i huvudet. Jag grubblar på allt nu. Ofta tänker jag på tösen som det aldrig kommer hända nåt mer med men som jag ändå inte kan släppa helt och gå vidare. Fan. Vi ses ofta vilket emellanåt gör mig galen. Jag vill krama om henne, hå...

Ska jag skriva om mat, motion och hälsa i allmänhet. Ska jag berätta om mina tankar om Bubbelflickan. Ska jag prata om missbruk. Eller ska jag helt enkelt bara vara tyst? ...