Känns som att det är det ända som händer i mitt liv. Jag tänker på mat, får ångest. Jag lagar mat, äter mat, mega ångest.

Tidigare i veckan pratade jag med en kompis om ätstörningar. Hon har en (anorexia nervosa) så jag passade på att fråga lite om hur hon blev ätstörd, hur länge hon varit det och hur vardagen fungerar utan mat. Hon berättade mycket och jag insåg väldigt snart hur stark hon är. Hon har ett mål och en vilja av stål (klämde in ett rim, so what? ;-)). Hon har gått ner mycket på bara några månader och det är så sjukt för hon var redan bensmal innan. Fast jag är orolig för hennes hälsa så är jag ändå så himla fascinerad över hela grejen. Att klara av att säga nej till all mat. Äta mindre än femhundra kalorier om dagen och ändå vara så pigg. Hon ser visserligen trött ut jämt men hon hänger med i samtal och är närvarande. Jag sa till henne att jag är avundsjuk att hon är så stark. Det kanske triggar henne att fortsätta och det är jätte dumt men jag kunde inte låta bli. Jag är så fascinerad!

Jag vaknade med huvudvärk big time! Så jag låg i sängen och kollade massa skräp på mobilen. Masade mig ur sängen för en cigg och då gick det av bara farten. Först en kopp kaffe och sen kom jag på att jag hade en dubbelmacka surdegsbröd i frysen så jag tog fram den och grillade den i en stekpanna (orkade inte leta efter min brödrost). Sen stekte jag mitt nästsista ägg och delade det på mitten så båda brödskivorna fick en del ägg var. Jag öste på med torkad chili och svartpeppar. Saltet är slut :'( Helt ärligt var det bland det godaste jag ätit på flera dagar.

Helgen har varit full av dålig mat. Igår natt åt jag snabbmakaroner och frysta köttbullar. Jag gillar varken pasta eller färdiga köttbullar men inatt var det så himla gott. Förmodligen för att jag inte ätit något under dagen (förutom ostchips och kladdkaka och några negerbollar).

Idag ska jag äta min gamla pyttipanna. Vet inte om den är fräsch fortfarande men eftersom jag gjorde den häromdagen och jag inte vill frysa in färskpotatis så har den stått i kylen. Det märks att jag är fattig eftersom jag överväger att äta mat som eventuellt kan få mig att kräkas. Fast asså, jag har ett paket bacon i kylen som är fräscht ifall att. :-P

Jag har letat efter starka bantningspiller på nätet, sådana så man mår illa av att äta mat. Var finns dem? Det är akut. På tre månader måste jag gå ner tio kilogram. Hjälp.

 

En flicka som är stark

11 augusti 2013 15:59

Kämpa på! Det går verkligen att bli fri från alla ätstörningsmonster. Jag var sjuk i anorexia men är frisk nu! Kram på dig!

http://jessi91.spotlife.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är bara kaos. Allting är så himla fel, jag vet inte hur jag ska orka med livet. För att överhuvudtaget orka andas (jag lovar, det är så illa nu) gör jag massa dumheter. Inte törs jag tala om det för någon heller. Det blev så himla dumt allting i ...

Sitter på balkongen med en cigg och en kopp te. Solen skiner och gör höstmorgonen lite varmare. Trivs rätt bra i nuet. Så fort jag går in igen är det dags att rensa på bordet för om en timme kommer bs och utvärderar schemat. ...

Nu är det höst och jag stickar på. Nu är det ett sött hålmönster som gäller. Övar på sånt jag inte är speciellt bra på. Har lite idéer för att kanske göra ett helt eget mönster till sockor och vantar. Vore himla roligt att utveckla det enda jag är fa...

Vilken oreda det är i huvudet. Jag grubblar på allt nu. Ofta tänker jag på tösen som det aldrig kommer hända nåt mer med men som jag ändå inte kan släppa helt och gå vidare. Fan. Vi ses ofta vilket emellanåt gör mig galen. Jag vill krama om henne, hå...

Ska jag skriva om mat, motion och hälsa i allmänhet. Ska jag berätta om mina tankar om Bubbelflickan. Ska jag prata om missbruk. Eller ska jag helt enkelt bara vara tyst? ...