Jag har möte klockan elva med min cm. Funderar på om jag ska försöka gå dit. Måste ändå bli så stark att jag klarar mig utan ledsagning. För om jag kan ta mig dit så kanske jag kan börja röra mig mot garnbutiken så småningom. Det är fruktansvärt jobbigt att alltid planera in saker man längtar efter precis nu. Om jag har en idé till exempel. Då vill jag ha material till det på en gång. Oftast har jag inte det hemma så då får jag vänta till jag ska träffa boendestödet. Det är tröttsamt. Jag hinner glömma bort idén. Eller så tappar jag bara lusten.

Jag är trött o irriterad idag. Låter som jag behöver en härlig promenad i höstkylan för att sansa mig.

Nu smsar jag ledsagningen o avbokar. Då finns ingen återvändo.